Att följa hjärtats väg

Jag har så länge jag kan minnas letat efter mig själv och min väg.

När jag var yngre var det svårt att inte veta, jag kände mig väldigt ofta vilse.

Sakta men säkert så faller pusselbitarna på plats.

Jag minns tydligt ett tillfälle där jag kände att jag bara måste följa mitt hjärta vart den än tar mig. Släppa taget och följa, utan att nödvändigtvis förstå.

Det är skrämmande. Men jag tror att vår resa är så stort och komplicerat att våra hjärnor inte kan ta in allt. Det är då vi får lita på vår tro att allt är precis som det ska.

Ofta kan vi se i efterhand att även våra svårast stunder har haft en tydlig mening och fått oss att växa.

Att stanna upp och vandra i nuet. Stanna i känslan. Verkligen ta in verkligheten runt omkring oss med den fantastiska kropp som vi har fått till låns.

Jag kan känna att jag i huvudet oroar mig för olika saker. Jag kan vara ganska hård mot mig själv och tycka att jag borde göra mer än det jag redan gör.

Då måste jag hämta hem mig själv igen och minnas vem jag är och varför jag är här.

Sakta men säkert så sjunker jag in i mig själv i kärlek. Jag ser att det jag gör är viktigt. Att jag gör precis så mycket som jag ska. Att jag är tillräcklig precis som jag är.

Idag är en dag som livet har snurrat på lite för bra. Jag skulle kunna oroa mig för både det ena och det andra, men jag låter det falla åt sidan och gör det mitt hjärta längtar efter. Att skapa.

Då njuter jag till fullo. Jag kopplar upp mig och låter kraften flöda genom mig. Nya helande kristall halsband föds med lätthet i min verkstad.

Ute blåser vinden kall. Men i min verkstad råder en varm och mjuk energi, som en smekande kärleksfull närvaro.

Jag känner mig tacksam och uppfylld av livet ♥️

Leave a Comment